Tänkte göra en liten kort recension på de fyra första böckerna i TRE-serien av Kjetil Johnsen, som jag precis gjort en liten omläsning på.
Det var ganska länge sen jag läste dem första gången, men ändå är det så mycket jag fortfarande kommer ihåg, även om jag såklart har glömt en hel del också. Men det är så roligt att bli påmind om alla de saker som gör att jag tycker om de här böckerna så mycket. Visst, de är för lite yngre läsare och det kändes väldigt tydligt när jag började läsa första boken, Ett hål i själen, igen. Språket är väldigt enkelt och texten känns enorm.^^ Men samtidigt är det lite det som är hela grejen med den här serien tycker jag. Det är enkelt, rakt på sak och man riktigt rusar igenom handlingen. Och man känner igen sig i så mycket. Det är så många tankar och funderingar som karaktärerna har som man själv hade när man var i den åldern och det gör mig så glad på något märkligt sätt. Måste säga också att jag tycker det är minst lika spännande att läsa dem nu som när jag gjorde det första gången, även om jag redan vet vad som kommer hända.
Karaktärerna då. Tänker inte säga att jag gillar alla, för det gör jag inte, men de flesta är verkligen karaktärer som sätter sig och en del tycker jag riktigt mycket om. Framför allt gillar jag att de känns så trovärdiga och levande. Det bästa är att man får följa i stort sett nästan alla personer som dyker upp och se allt ur deras ögon. Man kan kanske tycka att det blir rörigt att hålla reda på allt, men det tycker inte jag är något problem. Karaktärerna har så starka personligheter att det tvärtom är väldigt enkelt att hålla kolla på vem som gör och tänker vad.
Ska försöka ta mig igenom de resterande böckerna i serien så snart som möjligt, men vi får se hur det går... Har så galet många andra böcker jag vill läsa! Det är hur som helst riktigt skönt att böckerna är så korta, man hinner ju knappt börja innan man hunnit läsa ut dem.
//Agnes
