Minirecensioner: Sword Princess Amaltea x 2

Titel: Sword Princess Amaltea, bok 1
Författare: Natalia Batista 
Serie: Del 1
Antal sidor: 176
Förlag: Kolik förlag
Utgivningsår: 2013

Amaltea är en prinsessa i en värld där drottningarna styr och magi är makt. Hon får i uppdrag av sin mor att rädda en prins och gifta sig med honom för att ärva hans mors halva drottningdöme. Men när hon väl räddar prinsen visar det sig att han inte alls är lika medgörlig som hon tänkt sig. Han har en egen vilja, och vill bli behandlad med respekt!

Åh, vad jag älskar det här seriealbumet! Tecknarstilen, sagotemat, de ombytta könsrollerna, humorn, ALLT. De ombytta könsrollerna i en fantasy/sagovärld är ett så himla smart och träffsäkert koncept att jag är förvånad över att det inte har använts tidigare och oftare. Det är intressant, tankeväckande och samtidigt väldigt, väldigt roligt. Visst är det på gränsen till för övertydligt ibland, men jag älskar det. Jag har inte skrattat så här mycket till en bok på väldigt länge, och samtidigt fyllts med så många tankar om hur könsroller presenteras i litteratur, både förr och idag. Det finns dessutom, trots sago- och fantasytemat, många kopplingar till vår värld och tid. Albumet får en verkligen att tänka till och jag tycker att Natalia Batista har gjort ett fantastiskt bra jobb! Läs, läs, läs! 

Titel: Sword Princess Amaltea, bok 2
Författare: Natalia Batista 
Serie: Del 2
Antal sidor: 169
Förlag: Kolik förlag
Utgivningsår: 2014

Prinsessan Amaltea har räddat den fagre prins Ossian ur sitt torn och dräpt den fruktansvärda draken som vaktade honom. Men vägen tillbaka till Ossians drottninga-rike är kantad av förtrollade sjöar, brutala stråtröverskor och inte minst Amalteas arroganta storasyster Dorotea. Snart inser Amaltea att hon måste ta strid för Ossian om hon inte ska förlora honom.

Del 2 i serien om prinsessan Amaltea är minst lika bra som ettan, om inte ännu bättre. Konceptet med de ombytta könsrollerna är fortfarande superträffsäkert, tankeväckande och roligt. Mitt favoritavsnitt i boken är när könsrollerna byts ännu en gång, så att Amaltea blir pojke och Ossian flicka. Det blir bara ännu mer träffsäkert! Det är även intressant att se hur de upplever allt då och hur både de negativa och positiva sidorna med att tillhöra respektive kön blir så tydliga. Historien tar fart på riktigt i den här delen och det händer väldigt mycket på få sidor. Jag längtar halvt ihjäl mig efter sista delen, samtidigt som att jag inte vill att det ska ta slut. Jag rekommenderar verkligen den här serien! 

//Frida

Stora boken om mumin

Titel: Stora boken om Mumin

Författare: Tove Jansson

Serie: -

Förlag: Alfabeta

Antal sidor: 207

Utgivningsår: 2008

Kan tex köpas här: Adlibris | Bokus

Stora boken om Mumin bjuder på ett generöst urval ur Tove Janssons muminböcker. Den är en inbjudande introduktion till hela muminvärlden, med smakprov av olika slag. Här ingår de klassiska bilderböckerna Hur gick det sen?, Vem ska trösta knyttet? och Den farliga resan, här finns episoder ur de tecknade muminserierna och naturligtvis utdrag ur muminböckerna. Dessutom ingår visor, verser, recept, ett litet muminlexikon och massor av bilder.

Jag hittade den här finingen på årets bokrea och kunde inte låta bli att köpa den. Egentligen har jag väl ingen direkt relation till Mumin då jag aldrig läst någon av böckerna, men jag vet att jag såg någon tecknad Mumin-serie på tv när jag var mindre. Jag visste alltså inte riktigt vad som väntade när jag köpte den, men jag är svag för fina antologier. Det är så mysigt med utdrag ur böcker samlat med annat material. 

Så vad tyckte jag? Jag vet faktiskt inte riktigt.. Det var inte alls som jag väntat mig och inte på långa vägar så som muminserierna jag sett som liten. Sammanfattat skulle jag nog säga att berättelserna är väldigt annorlunda. Ibland är det svårt att förstå vad författaren egentligen vill ha sagt och även om det fanns en hel del finurliga, smarta och väldigt roliga partier i bokutdragen satt jag under största delen av läsningen som ett liten frågetecken och undrade vad det egentligen var som jag läste. 

Kanske var det lite dumt att kasta sig in i en antologi om Mumin utan att ha läst någon av böckerna eftersom det innebar att jag hade noll koll på karaktärerna. Förutom muminfamiljen, lilla My och Snusmumriken då. Inte hade jag en aning om att det fanns så galet många karaktärer med obegripliga namn att hålla reda på. Inte ens nu, efter att ha läst en hel antologi, kan jag säga att jag har bättre koll på alla de där karaktärerna. Där var någon grå klump vid namn Mårran, tror jag, men annars är jag inte mycket visare. 

Som jag nämnde ovanför tycker jag att berättelserna ibland är ganska så obegripliga och inte blir det bättre av att språket ofta är helt konstig det med. Stannade upp flera gånger under läsningens gång och tänkte "Men, va? Sådär kan man ju inte säga!?". Jag vet att böckerna skrevs i slutet av 1900-talet och att språket förändrats mycket sedan dess, men jag kan inte hjälpa att jag irriterade mig på konstiga ordval och formuleringar. 

Trots vissa irritationsmoment måste jag ändå säga att själva antologin är väldigt mysig. Illustrationerna är väldigt fina och jag gillar att kapitelboksutdragen blandas med recept, bilderböcker, sånger, en tecknad serie och ett lexikon. Min favorit var faktiskt den tecknade serien, Den gyllene svansen, eftersom den kändes väldigt aktuell och var precis sådär lagom humoristisk och allvarlig på samma gång. Lilla My är en klar favorit, så jag gillade jag även alla stunder som hon var med. 

Sammanfattat kan jag väl säga att muminböckerna kanske inte är något för mig, men jag uppskattade ändå antologin eftersom det är just en antologi. Kanske ger jag de riktiga böckerna en chans någon dag, men just nu känner jag mig ganska mätt på muminhistorier. Tror dock att de som faktiskt läst böckerna och är hardcore muminfans kommer att älska den här fina antologin. Om inte annat är den ett mycket vackert tillskott i bokhyllan. 

//Frida

Snövit

Titel: Snövit
Författare: Jacob & Wilhem Grimm
Illustratör: Benjamin Lacombe
Serie: -
Antal sidor: 43
Förlag: Fortellerforlaget
Utgivningsår: 2013

Snøhvit sett gjennom Benjamin Lacombes øyne vekker en en dyster og vakker følelse i leseren. Teksten er ofte barns første møte med hva sjalusiens ondskap kan få voksne til å gjøre. De fantastiske illustrasjonene forsterker følelsene og kan gi varige minner. Eventyret er til alle tider blitt brukt til å forklare ondskapens dypeste grunn, og hva den gjør med oss. En viktig påminning for voksne, en viktig fortelling for barn.

Jag har velat ha den här fina boken sedan jag såg den för första gången och blev självklart överlycklig när jag fick den i födelsedagspresent. Eftersom den var slut på det svenska förlaget fick jag den norska utgåvan, men det fungerade hur bra som helst eftersom det framförallt var illustrationerna jag var ute efter. Norska är inte heller så svårt att förstå, i alla fall inte i skriftlig form. 

Till boken då. Illustrationerna är verkligen att dö för. Så otroligt vackra och detaljrika! Skulle vilja hänga upp varenda en på väggen i mitt rum. Bejamin Lacombe är helt klart en ny favoritillustratör. Älskar att han har en så mjuk tecknarstil, samtidigt som bilderna i sig är ganska "mörka" och smått obehagliga. 

Jag har faktiskt aldrig läst bröderna Grimms Snövit tidigare, utan bara sett Disneys version, och även om jag var medveten om att den skulle vara betydligt mörkare blev jag förvånad över hur obehaglig historien faktiskt är. Det är inte mycket som Disney har valt att behålla från originalet, mer än huvudpersonerna och äpplet. Personligen föredrar jag Grimms saga över Disneys version, även om den innehåller en del helt sjuka och bisarra scener. Till exempel att prinsen vill ta med sig en DÖD Snövit hem till sitt slott och "älska och ära henne som sin käraste". Herregud, hon är ju död, människa! Och att dvärgarna går med på det!

Snövit-historien är i sig verkligen inte en fullpoängare, utan det är de fantastiska illustrationerna som gör hela boken. Är ni som jag tokiga i fina illustrerade utgåvor av klassiska sagor bör ni definitivt kolla in den här! Rekommenderar den varmt! 

//Frida