Crossed

Titel: Crossed (Matched #2)
Författare: Ally Condie
Serie: Matched
Betyg: 4/5
Obs! Recensionen kan eventuellt innehålla spoilers för er som inte läst Matched, första boken i serien.
In search of a future that may not exist and faced with the decision of who to share it with, Cassia journeys to the Outer Provinces in pursuit of Ky - taken by the Society to his certain death - only to find that he has escaped, leaving a series of clues in his wake.

Cassia's quest leads her to question much of what she holds dear, even as she finds glimmers of a different life across the border. But as Cassia nears resolve and certainty about her future with Ky, an invitation for rebellion, an unexpected betrayal, and a surprise visit from Xander - who may hold the key to the uprising and, still, to Cassia's heart - change the game once again. Nothing is as expected on the edge of Society, where crosses and double crosses make the path more twisted than ever.

För det första så måste jag säga att jag gillade Crossed mer än Matched och eftersom Matched fick en fyra och jag inte riktigt känner att denna är värd en femma, så får ni se fyran som en starkare fyra än den Matched fick :)
Om man ser till handlingen, i jämförelse med första boken, så står den ganska still och det känns lite som en "vilopaus" innan sista boken. Fokus ligger inte på att få historien att färdas framåt så mycket utan mer på karaktärsutveckling, tankar, dikter och tillbakablickar. Fast det är egentligen fel att säga att det inte händer något, för det gör det, bara inte på det sätt som man förväntar sig att det ska hända saker. Jag kan tänka mig att många skulle tycka att Crossed är långsam och lite tråkig, men trots att jag vanligtvis föredrar högt tempo, måste jag medge att jag tyckte om den väldigt mycket. För mig gör det inte så mycket att historien "står still" eftersom man får så mycket information om världen den utspelas i, karaktärernas personligheter och bakgrund, rebellrörelsen osv. Det var väldigt intressant och faktiskt något som jag saknade i första boken. Jag gillar när man får komma djupare in i historien och lära känna karaktärerna mer än bara "ytligt". Många av mina tidigare frågor blev besvarade, samtidigt som nya frågetecken dök upp och väckte nytt liv i berättelsen.
Det som jag gillade mest med Crossed var att vartannat kapitel var ur Ky's PoV. Ky har hela tiden varit min favoritkaraktär eftersom han är så mystisk och det är så svårt att lista ut vem han egentligen är, och det var roligt att få höra hans tankar som omväxling. Man fick lära känna honom på ett annat sätt då och inte bara så som Cassia ser honom. Om jag ska var helt ärlig så hade boken varit ännu bättre om den bara varit ur Ky's PoV för jag kände att man blev lite trött på Cassia och hennes delar av boken var inte alls lika roliga att läsa. Även om jag ibland kunde förstå varför hon gjorde som hon gjorde, så kunde jag ändå inte låta bli att irritera mig på henne. Dessutom kändes det lite jobbigt när triangeldramatemat plötsligt dök upp igen. Jag som trodde att hon i princip redan valt, men nejdå. Knappt fyra kapitel in i boken så är velandet mellan Ky och Xander igång igen. Det funkar ibland, men inte när man som läsare redan känner att det är uppgjort. Det blir löjligt på något sätt och det känns som att triangeldramat finns där bara för att det "måste" finnas.
Förutom Ky, Cassia och Xander  presenteras en rad nya karaktärer och jag gillade dem allihop. Trots att de var nya så kände man ganska snabbt att man fick ett grepp om hur de var som personer och vad de hade varit med om tidigare, samtidigt som det fanns det där hemlighetsfulla över dem som får en att vilja veta mer.
Som helhet var det här, trots lite småsaker här och var, en riktigt bra bok. Jag ser fram emot sista delen och hoppas innerligt att Condie fortsätter med Ky's PoV, eftersom det var den största anledningen till att jag tyckte om boken så mycket som jag gjorde.
// Frida