Mitt klimatkatastrofala liv

Titel: Mitt klimatkatastrofala liv (Carbon Diaries #1)
Författare: Saci Lloyd
Serie: Carbon Diaries 2015
Betyg: 5/5

Översvämningar, värmeböljor och en familj på gränsen till nervsammanbrott

"Koldioxidkorten kom i dag. Längs ena kanten finns en rad med rutor som går från grönt till rött och allt eftersom man använder upp årets ranson bleknar de bort en efter en tills man är nere på den sista röda, och sedan sitter man där alldeles ensam och snyftar i mörkret ..."

London, 2015: För att göra något åt koldioxidutsläppen och de drastiska klimatförändringarna tvingar regeringen alla att börja ransonera den energi de förbrukar. Så inte nog med att Laura Brown måste tänka efter ordentligt innan hon tar en dusch, laddar sin mobil eller repar med sitt punkband - resten av medlemmarna i hennes familj verkar ha flippat ur totalt.
Lauras storasyrra drar nämligen till Ibiza och gör av med hela familjens klimatpoäng för en månad och hennes pappa byter bort bilen mot en skottkärra verktyg och en gris. Och som om det inte vore nog försöker hennes mamma komma i kontakt med sin inre varg.
Samtidigt som oväder härjar i Europa och en översvämning hotar London försöker Laura hålla sig flytande genom att föra dagbok över sin skruvade tillvaro.
Välkommen till hennes klimatkatastrofala liv.

Haha! Det här var nog det roligaste jag läst på länge. Trodde aldrig det kunde vara så kul att läsa om hur någons liv förändras så negativt på grund av en katastrof efter en annan och hur livet sedan blir fullkomligt kaosartat, men det var det. Skitkul. Älskade den här boken från början till slut.

Boken var fylld med klockrena karaktärer som jag fastnade direkt för. Tror jag förälskade mig i alla faktiskt, även de man skulle ogilla... Favoriterna var självklart Laura, som boken handlade om; hennes familj, som verkligen - verkligen - flippar ut; alla hennes vänner; hennes ovänner; grannen och gamlingen Arthur; grisen Larkin, ... Underbara hela bunten! :)

Handlingen då? Som sagt - trodde inte det kunde vara så roligt att läsa om katastrofer och om dåligt väder och om människor som fullständigt tappar greppet. Allt blev verkligen kaos till slut och även om många saker verkade helt otroliga för att vara sanna, så kändes det trovärdigt ändå. Tror det kan bero på språket som var fyllt med ironi och humor. Allt som hände blev, tack vare språket och Lauras förmåga att ta i och kläcka ur sig "fel" kommentarer vid fel tillfälle, plötsligt väldigt roligt.

Den här boken har faktiskt blivit lite av en favorit hos mig nu och jag tycker att alla borde läsa den. Hoppas bara inte att jag gett er alla för höga förväntningar och att ni sen inte tycker den är bra... jaja, jag tycker ändå ni ska läsa den, för det var bra. Tro mig :)

//Agnes