Jag väntar under mossan

Titel: Jag väntar under mossan
Författare: Amanda Hellberg
Serie: - 

När Tilda är nära att drunkna och spolas i land på den olycksbådande ön mitt i sjön skruvas hennes känslighet upp. Hon tränger djupare in i en värld av övernaturliga varelser och mystiska samband där ingenting är som det först verkar. Samtidigt vakar någon - eller något - över varje steg Tilda tar ...

I en värld av sällsamma skuggväsen, undangömda kråkslott, en bottenlös näckrosdamm och en uråldrig maktkamp söker Tilda sanningen: Vad hände med Tildas försvunna mormor? Vem ligger bakom den ondskefulla stämningen vid sjön? Hur känns den stora kärleken? Och vem är Tilda själv egentligen?

Tänkte börja med att säga att jag tycker väldigt mycket om omslaget och titeln till den här boken. Eller rättare sagt, känslan jag får av omslaget tillsammans med titeln. Det är så enkelt, ganska rakt på sak, samtidigt som det är lite obehagligt. Man vet liksom inte riktigt var man har det här jaget som sitter och väntar under mossan. Och varför vänta där? Jag gillar också att omslaget passar så bra ihop med bokens innehåll.

Jag tyckte faktiskt rätt mycket om den här boken. Speciellt miljöerna, men framför allt karaktärerna. Häxmästaren och Mylingen gillade jag helt klart bäst, det var främst dem som bidrog till spänningen och utan dem hade det varit en ganska värdelös bok. Men allt hände alldeles för fort. Det hann knappt bli spännande förrän det var slut och jag hade hade tyckt det varit bättre om man inte fick reda på allt så fort; vem den mystiska ...? var och vad häxmästaren hade för planer osv. Huvudkaraktären Tilda köper dessutom hela konceptet med alla dessa oknytt och omänskliga varelser alldeles för enkelt. Hon verkar inte ens tveka på att det är äkta. Kärleken mellan Tilda och Emil gick också alldeles för fort fram.

Som sagt var Mylingen en favorit bland karaktärerna och den som också bidrog till allt det obehagliga. Jag vet inte varför, men nu kan jag knappt sluta tänka på varelsen. Den väldigt hemska historien bakom Mylingen satte sig verkligen fast i mitt huvud. En annan figur som också ökade den obehagliga känslan var den skabbiga haren. Hur creepy som helst! ^^

Jag väntar under mossan var en lättläst, spännande och något obehaglig bok, fylld av en massa omänskliga varelser hämtade ur svensk folktro. En bok som tyvärr rusade genom händelserna alldeles för fort, men som helt klart är läsvärd ändå! 
Och avslutningsvis kommer här en liten trailer till boken.

//Agnes