Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet

Titel: Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet
Författare: Jennifer E. Smith
Serie: -
Betyg: 4/5

Vem kunde tro att fyra minuter skulle förändra allt? Det måste vara den värsta dagen i Hadleys liv. Hennes pappa ska gifta sig med en kvinna hon aldrig har träffat och hon missar planet från New York till London. Nu är hon fast på flygplatsen i flera timmar. Men det är också dagen då hon möter Oliver - drömkillen från England som ska med nästa plan till London. Under de följande 24 timmarna utspelar sig en oförglömlig kärlekssaga. En berättelse som får dig att tro att sann kärlek finns och att den kommer när du minst anar det. 

Det här är en sockersöt och mysig bok som får en att bli så där bubblande glad samtidigt som den tar sig an också de lite tyngre och jobbigare ämnena. En perfekt kombination om du frågar mig. Titeln utlovar en kärlekshistoria, och det får man verkligen, en supergullig sådan, men det är inte allt. Boken handlar också mycket om familjeproblem, saknad och att våga ge någon en andra chans. Någon som enbart förväntat sig en kärlekshistoria kanske skulle bli lite besviken över att familjeproblemen ändå tar upp en så stor del av boken, men jag gillade att Smith bröt av det sockersöta med lite allvar. Det kändes på något sätt mer realistiskt då.

Jag tyckte mycket om huvudpersonen Hadley och kände att det var lätt att relatera till henne. Kanske var det för att jag själv har skilda föräldrar och på något sätt kan förstå hennes känslor på ett bättre sätt då, även om jag inte alls har en historia liknande den Hadley har. Men jag kan förstå och det känns väldigt nära, om ni förstår vad jag menar. På en hel del ställen berörde mig boken faktiskt till tårar. Både tårar på grund av att det var så sorgligt, men också glädjetårar för att allt bara var så fint ibland. Det kan vara jag som är överkänslig, men jag tycker faktiskt att boken berörde och fick en att tänka till, samtidigt som den var väldigt lättläst och mysig. 

Jag fullkomligt älskade konversationerna mellan Hadley och Oliver, så gulligt och så fint. Man blev helt varm inombords och satt med ett leende på läpparna mest hela tiden. Oliver är kanske inte den mest fantastiska killkaraktären jag stött på, han är ganska enkel och "vanlig", men jag gillade honom ganska väldigt mycket ändå. Rätt svårt att inte göra det. Kan säga att jag efter att ha läst ut boken hade lust att ta första bästa tåg till Kastrup och hoppas på samma tur som Hadley. ^^ 

// Frida