The Iron King, recension del 2

Titel: The Iron King, Järnkonungen
Författare: Julie Kagawa
Serie: The Iron Fey 
Betyg: 4/5

Meghan Chase har ett hemligt öde - ett som hon aldrig kunnat föreställa sig...

Det har känts som om något varit lite udda med Meghan ända sedan hennes pappa mystiskt försvann tio år tidigare. Hon har aldrig riktigt passat in i skolan - eller i hemmet. När en mörk främling börjar betrakta henne på avstånd, och hennes bäste vän blir märkligt överbeskyddande, inser Meghan att något är på väg att hända.

Men hon hade aldrig kunnat gissa sig till sanningen: att hon är en mytisk älvkonungs dotter och en pjäs i ett blodigt krig. Meghan kommer nu att få reda på hur långt hon är beredd att gå för dem hon älskar, och för att stoppa en ondska  som ingen magisk varelse någonsin vågat sätta sig upp emot.
Och hon kommer också att få veta hur det känns att finna kärleken i en ung prins som hellre vill se henne död än låta henne komma honom nära...

Här kommer alltså del 2 i min recension om The Iron King eller Järnkonungen som den heter på svenska. Första delen av recensionen hittar ni Här. Läste ju första halvan på engelska och resten på svenska, som ett litet experiment för att  kunna jämföra och se vilket språk den var bäst på.

Det här var bra! Riktigt spännande intriger och högt tempo genom hela boken. Inte en enda gång blev det långtråkigt eller jobbigt att läsa vidare och det kan nog bara betyda att det här var riktigt bra. Jag är faktiskt väldigt glad att detta bara är första delen i serien, för jag ser verkligen fram emot att få läsa resten!

Jag fastnade väldigt snabbt för huvudkaraktären Meghan, men även för hennes nära vän Robbie, eller Puck som han tydligen egentligen hette, som var en sådan skojfrisk person som jag gillar! Älskar folk med humor :) Gillade beskrivningarna på alla oknytt och på de hemskheter som de gjorde och ett ställe i början av boken var nästan obehagligt bra!

När vi nu fått det ur vägen kan jag fördjupa mig i det som rör mitt lilla experiment. Även om själva historien inte blev annorlunda på grund av språkbytet så kändes det ändå konstigt att börja läsa den på svenska. Blev genast medveten om att allt lät lite.. tja, överdrivet och nästan töntigt på sina ställen. En del saker som de sa hade säkerligen låtit bättre på engelska än vad de gjorde på svenska. Men som sagt, det ändrade inte det faktum att detta var en riktigt spännande bok och jag slutade bry mig om förändringen väldigt snabbt.
Med andra ord: det har egentligen ingen betydelse vilket språk man väljer att läsa den på, den gör sig lika gott på svenska som på engelska! :)

//Agnes