Diskussionsfråga: Serie eller stand-alone?

Tack vare våra ”Nya YA-boksläpp”-inlägg har jag ganska så bra koll på vad som ges ut inom just YA genren. En trend som jag, och säkert många av er också, har kunnat se är att nästan alla nya YA böcker ingår i serier. Stand-alone böckerna lyser med sin frånvaro.

Jag har verkligen inget emot serier, tvärtom. Jag tycker väldigt mycket om serier eftersom man får befinna sig i världen och följa karaktärerna under en mycket längre tid. Många av mina absoluta favoritböcker ingår i serier – Harry Potter, Divergent, The Hunger Games, The Mortal Instruments, Finnikin of the Rock osv. 

   

Det som jag tycker är lite tråkigt är att allt ska vara serier numera. Det blir så tjatigt och man gör ju inget annat än påbörjar nya serier längre. När ska man hinna avsluta dem egentligen? Som sagt, jag har inget emot serier, men hade gärna sett att fler stand-alone böcker i utgivningen. Lite jämvikt är ju aldrig fel och jag tycker otroligt mycket om stand-alones också. Det är något speciellt med böcker som lyckas berätta en fantastisk historia utan att behöva dra ut på det i tre eller fler böcker. Jellicoe Road och Sagoberättaren är exempel på sådana böcker.

   

Jag använde mig av en lista över böcker som har/ska ges ut under 2013 på Goodreads för att se hur många av dem som ingick i en serie och hur många som var stand-alones. Av de hundra första böckerna var endast 12 stycken av dem stand-alones. 12 stycken! Det är väldigt få. Något annat som jag också upptäckte var att stand-alone böckerna oftast tillhör contemporary genren, medan serier ofta tillhör genrer som fantasy, dystopier, sci-fi och så vidare. Kanske har det något att göra med att det ofta krävs mer beskrivning av värld och liknande i en fantasy än det krävs i en contemporary? 

Hur ser ni på serier och stand-alones? Tycker ni som jag och vill se fler stand-alones eller gillar ni serier mer? Kan ni komma på en stand-alone som inte tillhör contemporary genren?

//Frida