Alice i Zombielandet

Titel: Alice i Zombielandet
Författare: Gena Showalter
Serie: Berättelsen om Underlandet #1 (White Rabbit Chronicles #1)
Antal sidor: 432
Förlag: Harlequin - boken finns även att köpa hos dem här.
Utgivningsår: 2013

Hon kommer inte att ge sig förrän varenda zombie ligger i sin grav. För alltid.
Om någon hade berättat för Alice Bell att hennes liv skulle vändas upp och ner från ett ögonblick till ett annat, skulle hon ha brustit ut i skratt. Från lyckligt till tragiskt, från oskuldsfullt till förstört. Nej, aldrig. Men det var det som hände. Ett hjärtslag. En blinkning, ett andetag, en sekund - och allt hon kände till och älskade var borta.

Hennes pappa hade haft rätt. Monstren fanns på riktigt.


För att hämnas sin familj måste Alice lära sig att slåss mot de odöda. Och för att överleva måste hon sätta sin tillit till den farligaste av alla farliga killar, Cole Holland. Men Cole har sina egna hemligheter, och om Alice inte är försiktig kan de visa sig vara farligare än zombierna.


Jag hade hört lite blandade meningar om den här boken innan jag började läsa den och till en början blev jag faktiskt ganska besviken, åtminstone på språket. Tyvärr kändes det rätt tillgjort och barnsligt, som om en vuxen suttit och försökt låta ungdomlig. Vet inte om det beror på översättaren eller på författaren, men det var som sagt inget som tilltalade mig. Bortsett från det så gillade jag boken. Tempot var bra och det hände saker nästan hela tiden, så det hann aldrig bli långtråkigt. Framförallt gillade jag själva zombie-delen väldigt mycket.

Berättarjaget, Alice, bor tillsammans med sin syster, mamma och sin knäppa pappa som påstår att han kan se hemska monster (zombier), som konstigt nog ingen annan kan se. Så fort det blir mörkt ute förbjuder han familjen att vistas utomhus och fullt beväpnad vaktar han huset nätterna långa. På dagarna lär han Alice att försvara sig om hon någon gång skulle ha oturen att ändå stöta på en zombie. Redan tidigt i boken vänds hela Alice liv upp och ner och när hela familjen dör i en bilolycka och hon ser sin pappa bli uppäten av en zombie, tvingas hon börja ett nytt liv hos sina morföräldrar göra sitt bästa för att passa in i en helt ny skola. Men det är inte förrän hon träffar Cole och hans gäng, som resten av skolans elever gör allt för att undvika, som saker börjar hända på riktigt.

Som sagt gillade jag verkligen allt som hade med zombierna att göra - sätta ut fällor, träna på att slåss mot dem, slåss mot dem på riktigt, slita av armar och ben... det var allt det som gjorde boken spännande och fick mig att vilja fortsätta läsa. Däremot kunde jag inte låta bli att himla med ögonen när jag läste om Alice och Cole. Deras relation kändes allt annat än originell och sättet som Alice betedde sig på runt Cole gjorde att jag ville lägga ner boken och börja på en annan. Det känns som om man för länge sedan kommit över hela grejen med en tjej, utan varken självinsikt eller självförtroende, som svassar runt efter "the bad boy" och låter sig behandlas lite hur som helst, samtidigt som hon hela tiden påstår att hon inte bryr sig om honom eller har några känslor för honom, bara för att i nästa stund krypa runt hans fötter igen...

Jag skulle med andra ord säga att jag tycker det här var en bra och faktiskt väldigt spännande zombiebok, med en mindre bra kärlekshistoria i bakgrunden som då och då återkom som en irriterande fluga.

//Agnes