Svensk synd

Titel: Svensk synd

Författare: Martin Jern

Serie: -

Antal sidor: 361

Förlag: Rabén & Sjögren

Utgivningsår: 2014

Kan tex köpas här: Adlibris | Bokus

Tyvärr kan jag inte berätta var i Sverige vi är. Inte för någon. Inte ens för Karin, en tjej jag hängde lite med i Norrköping innan vi stack. Det finns alltid en risk att fel person hör, att man taggas på ett foto på Insta, någon skriver en rad på Facebook, sen är det kört. Vi har regler, morsan och jag, och den viktigaste av dom är att inte avslöja ett skit.

Otto och hans mamma är ständigt på flykt och hamnar i Ryda - en skitig håla mitt ute i ingenstans. Här finns bara skog och risiga original som bränner hemma. Och kyrkan förstås, som typ 99 % av samhällets invånare tillhör. Kanske är Ryda the place to hide om man har en mörk hemlighet? Synd bara att Otto inte är den enda som har något att dölja. Jävligt synd.

Svensk synd liknar ingenting som jag vanligtvis läser, men jag har den senaste tiden försökt prova på böcker från nya genrer och böcker som jag kanske inte skulle plockat upp annars. Oftast blir det platt fall eftersom jag trots allt har ganska bra koll på vad jag tycker om, men det händer ibland att jag blir positivt överraskad och Svensk synd hör till den kategorin. Den är otroligt spännande och nästintill omöjlig att lägga ifrån sig. Man bara måste få veta vad som ska hända härnäst. Tempot är högt och thrillerinslagen i den annars ganska vardagliga berättelsen gör att man knappt kan sitta still och läsa. Det är bara sååå spännande!

Den lilla byn Ryda, där större delar av boken utspelar dig, kan nog vara en av de obehagligaste platser jag någonsin läst om. Det går verkligen kalla kårar genom kroppen när man läser om kyrksektens järngrepp om invånarna. Det är så obehagligt! Det allra obehagligaste är hur verkligt allt känns. Visst kan jag tycka att en del inslag är lite over-the-top, men i det stora hela har Jern lyckats riktigt bra med att skapa en realistisk berättelse som verkligen kryper under skinnet på en.

Samtidsmarkörer som Facebook, Kik och liknande används flitigt och så även slanguttryck. Det kan tyckas lite jobbigt ibland, men jag tycker faktiskt att det passar till den här typen av berättelse. Det gör den mer trovärdig på något sätt. Mer aktuell. Vad jag inte tycker om däremot är det flitiga användandet av svordomar. För mig spelar det ingen roll om det passar berättelsen och karaktärerna eller inte – jag tycker automatiskt att språket känns slarvigt när svordomar överanvänds. Det känns så onödigt eftersom språket i övrigt annars är något som förhöjer berättelsen.

Det finns många karaktärer i Svensk Synd och Jern har lyckats bra med att ge alla en egen röst och personlighet. Huvudpersonen Ottos berättarröst känns äkta och träffsäker, men ibland upplever jag honom både yngre och äldre än vad han egentligen är. Detsamma gäller hans jämnåriga kompisar. Men vad vet jag. Det var länge sedan jag själv var fjorton och det är svårt att komma ihåg hur man pratade och tänkte då.

Sammanfattat är Svensk synd en otroligt spännande bladvändare som känns både trovärdig och aktuell. Språket är rappt och träffsäkert och den mörka, obehagliga tonen som ligger över hela boken ger det där lilla extra och som gör att den sticker ut ur mängden. Är du sugen på en mörk thriller i högt tempo kan jag definitivt rekommendera den här! 

//Frida