Legend

Titel: Legend
Författare: Marie Lu
Serie: Legend, #1
Antal sidor: 295
Förlag: Razorbill 
Utgivningsår: 2011

Kan tex köpas här: Adlibris | Bokus 

He is Day, the boy who walks in the light.
She is June, teh girl who seeks her brother's killer. 
On the run and undercover, they meet by chance.
Irresistibly drawn together, neither knows the other's past.
But Day murdered June's brother and she has sworn to avenge his death... 

Jag hade väldigt höga förhoppningar på den här boken eftersom alla verkar älska den, men tyvärr tyckte jag inte att den var mer än okej. Knappt okej faktiskt. Så bered er på en ganska negativ recension. 

För det första fastnade jag inte alls för huvudkaraktärerna June och Day. Speciellt inte June. Hon är en otroligt bortskämd och gnällig karaktär som lever i en förgylld liten bubbla. Jag kan väl inte vara den enda som blev galen på hur hon såg på och betedde sig mot den mindre lyckligt lottade befolkningen? Kan man ens vara så omedveten om världen runtomkring sig? Visst förändras hon lite under bokens gång, men det är då väldigt lite. En annan sak som jag irriterar mig på är hur hon beskrivs som världens underbarn, men trots sin superhjärna lyckas hon inte lista ut vad som pågår runtomkring henne snabbare. Det kanske bara var jag, men var det inte ganska så uppenbart? 

Day hade jag inte lika stora problem med, men både han och June är alldeles för endimensionella för min smak. Det finns inget djup i varken karaktärerna eller deras historia och jag lär inte känna dem överhuvudtaget. Jag som brukar gråta ögonen ur mig när karaktärer och deras närmsta råkar ut för hemskheter kände mig som en känslokall robot. Jag kände absolut ingenting och det förstör verkligen läsupplevelsen. 

Jag brukar inte ha problem med att karaktärer beskrivs som underbarn, har fantastiska förmågor, är supersnygga och utför stordåd efter stordåd. Man är van vid det vid det här laget och därför blev jag väldigt förvånad över hur mycket jag irriterade mig på hur både June och Day beskrivs som superintelligenta, "drop-dead gorgeous" och nästintill oövervinnerliga. Det kanske blev lite väl mycket på en gång och jag kunde helt enkelt inte ta det på allvar. Det kändes för bra för att vara sant. Jag vill att mina karaktärer ska ha i alla fall några brister. Hur kan det annars bli intressant eller verkligt? 

Som ni förstår är karaktärerna mitt största problem med boken och faktiskt så är även den andra punkten kopplad till just karaktärerna. Legend är berättad ur både June och Day's PoV och deras kapitel är skrivna i olika fonter. Först tyckte jag att det bara var en kul grej, men ju mer jag läste desto mer tänkte jag att man valt olika fonter för att underlätta för läsaren. June och Day's berättarröster är nämligen slående lika. Hade det inte varit för att de har lite olika bakgrund kunde de varit en och samma person. Så lika är de. 

Vad gäller världsuppbyggnaden och intrigen är jag inte riktigt lika negativ, men jag är inte nöjd heller. För det första finns det alldeles för många obesvarade frågor kring världen. Detta kommer helt säkert att utvecklas i kommande böcker, men jag tycker ändå att man kunde fått lite fler förklaringar. För det andra följer Legend precis samma gamla mönster som alla andra dystopier där ute, vilket gör det hela otroligt förutsägbart. Jag listade ut allt långt före karaktärerna och slutet var ingen överraskning direkt. 

Som ni förstår av recensionen är Legend inte direkt den bästa bok jag läst i år, men trots allt jag klagat på fortsatte jag ju ändå att läsa så någonting måste där ju varit som jag gillade. Dessutom tycker jag att boken tar sig mot slutet och jag kommer att fortsätta att läsa serien. Har hört att andra boken ska vara bättre och jag hoppas på det för där finns potential. Det gör det verkligen. Om karaktärerna och världen fördjupas och Lu vågar lämna dystopimallen kan jag tänka mig att det kan bli riktigt bra. 

Sammanfattat kan jag säga att Legend inte alls var vad jag hade förväntat mig. Karaktärerna föll mig inte i smaken, världsuppbyggnaden var blek och intrigen var för förutsägbar för att hålla mitt intresse vid liv hela boken igenom. Men, jag vill påpeka att många har älskat den här boken så om du hade tänkt läsa den innan du läste den här recensionen tycker jag att du ska ge den en chans ändå. Speciellt om du inte läst så många dystopier tidigare. 

//Frida