Rubinröd

Titel: Rubinröd
Författare: Kerstin Gier
Serie: Ädelstenstrilogin, #1
Antal sidor: 365
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2012

Kan tex köpas här: Adlibris | Bokus

Gwendolyn Shepherd lever med sin stora och speciella familj i London. I väntan på att hennes malliga kusin ska göra sin första tidsresa, fördriver Gwen tiden med att plugga och hänga med sin bästa kompis efter skolan. Ända tills den dag hon plötsligt befinner sig i det viktorianska London i slutet av 1800-talet!

Gwendolyn finner sig snart indragen i hemliga planer och mystiska intriger som ett uråldrigt ordenssällskap under ledning av 1700-talsgreven av Saint Germain planerar. Till råga på allt så utses den några år äldre Gideon, snygg men värsta stroppen, till hennes ledsagare för att hjälpa henne med de första tidsresorna. 

Jag har länge velat påbörja den omtalade Ädelstenstrilogin, men det har liksom aldrig blivit av trots att den, av baksidestexten att döma, borde passa mig perfekt. Nu när sista boken släpptes tog jag dock tag i saken. Det tog inte lång tid innan jag var helt fast i historien och helt plötsligt så var den slut. Bara så där. Helt oacceptabelt. Jag ville ju ha mer. Mycket mer. Nu finns i och för sig de två andra böckerna redan ute, men det hjälpte inte mig särskilt mycket när jag satt i soffan och smågrät lite över att jag inte kunde kasta mig över nästa bok direkt. 

Det som jag tycker mest om med Rubinröd är den härliga humoristiska tonen. Jag satt med ett stort flin och skrattade rakt ut mest hela tiden. Stilen påminner väldigt mycket om Parasollprotektoratet av Gail Carriger, som jag också tycker väldigt mycket om. Huvudkaraktären Gwendolyn har en fantastiskt härlig berättarröst och hennes klockrena kommentarer fick mig att kikna av skratt flera gånger. 

Gwen är min klara favorit bland karaktärerna, men jag fastnade även för hennes bästa vän Leslie. Hon är så förstående och hjälpsam. Bättre vän får man leta efter. 1700-talsspöket i skolan samt Paul och Lucy fastnade jag också för, även om deras tid i rampljuset var ganska så knapp. Jag tycker till och med om jobbiga Charlotte och Glenda, men mest för att alla scener med dem var så överdrivna att det blev otroligt roligt. Gideon tyckte jag var en liten skitstövel den mesta av tiden eftersom han försökte bossa över Gwen (tack och lov lät hon sig inte köras med över huvud taget!) men jag måste säga att han bättrade sig lite mot slutet.

Själva handlingen tyckte jag var helt okej. Inte superspännande, men ändå tillräckligt spännande för att man skulle vilja veta mer. Speciellt intressant tyckte jag att tidsreseaspekten var. Det var lite jobbigt i början med alla namn och termer hit och dit, men när man väl fått grepp om grunderna gick det bra. Tempot var kanske i segaste laget i början. Det kändes som att man stod och stampade lite på samma ställe och det hände egentligen inte något. Under de sista hundra sidorna gick det däremot nästan lite för fort och slutet kom väldigt plötsligt. 

Med sina älskvärda och smått knasiga karaktärer, intressanta tidsresor, rappa dialoger och härliga humoristiska ton är Rubinröd en stark början på en lovande serie och jag kommer utan tvekan att plocka upp de två resterande böckerna inom en väldigt snar framtid. Jag kan varmt rekommenderar den till er som ännu inte läst den!  

Favoritcitat 

"Om det här var en film skulle boven visa sig vara den man minst anade. Men eftersom det här inte är någon film skulle jag gissa på gubben som försökte strypa dig."

//Frida