Dockskelettet

Titel: Dockskelettet
Författare: Holly Black
Serie: - 
Antal sidor: 256
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2015

Kan tex köpas här: Adlibris Bokus

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret! 

Zach, Poppy och Alice har varit bästisar så länge de kan minnas. Med sina actionfigurer leker de samma lek, om och om igen. Men en dag bestämmer sig Zachs pappa för att Zach är för gammal för deras lek och slänger alla hans figurer. Zach skäms så mycket att han slutar träffa Poppy och Alice. Men en natt får Zach besök av sina gamla vänner, Poppy säger sig vara förföljd av en levande porslinsdocka som säger sig vara skapad av benen efter en mördad flicka. Om de tre vännerna inte återlämnar dockan till flickans hem och begraver den där kommer de att vara dömda för evigt.



Min skräcktröskel har aldrig aldrig varit särskilt hög och jag har därför hållit mig långt ifrån allt som på något vis kan kopplas ihop med skräck. En och en tjugondels skräckfilm har jag tvingat mig igenom och som tack hade jag mardrömmar i flera veckor. Aldrig mer. Aldrig. Däremot har jag märkt att jag faktiskt är bra mycket tåligare när det kommer till böcker. I alla fall de som inte är utpräglade skräckisar, utan mer går åt vad jag har börjat kalla för mysskräck. Miss Peregrines hem för besynnerliga barn är ett sådant exempel och nu har jag hittat ett till, nämligen Dockskelettet.

Dockskelettet har en ganska kuslig beskrivning och visst innehåller den en hel del läskigheter - jag menar vem tycker inte det är obehagligt med en halvt levande docka gjord av människoben? Det stannar dock vid det där lite småkusliga och även om jag måste titta mig över axeln både en och två gånger under bokens gång för att försäkra mig om att där inte sitter en porslinsdocka och stirrar på mig, blir jag aldrig rädd på riktigt. Skräckdelen håller sig på en alldeles lagom nivå för min smak och för det mesta tycker jag att boken är otroligt söt och mysig.

Jag fastnade direkt för de tre bästisarna Zach, Alice och Poppy. De har en så fin vänskapsrelation och jag tyckte om att få följa med dem på deras kusliga uppdrag med att hjälpa porslinsdockan. Att få se hur deras karaktärer utvecklades och förändrades under bokens gång. Jag tycker att Holly Black lyckats alldeles förträffligt med att skildra hur det kan vara att befinna sig i gränslandet mellan barn och tonår. Det gör så ont i hjärtat när Zachs pappa plötsligt bestämmer sig för att Zach är för stor för att leka och slänger alla hans leksaker. Det blir så tydligt hur hela hans barndom tas ifrån honom på bara några sekunder. Han får inte lov att vara barn längre och det är så otroligt sorgligt. Hela den där problematiken kring hur någon kan anse sig ha rätten att ta ifrån ett barn rätten att vara barn så länge som hen själv vill fångas på ett väldigt bra sätt tycker jag. 

Sammanfattat är Dockskelettet är en småkuslig bok med mycket hjärta och värme, som på ett fantastiskt fint och trovärdigt sätt skildrar hur det kan vara att befinna sig i gränslandet mellan barn och tonår. Jag rekommenderar den varmt!

Favoritcitat

//Frida