Sagoberättaren

Titel: Sagoberättaren
Författare: Antonia Michaelis
Serie: -
Antal sidor: 440
Förlag: Opal förlag
Utgivningsår: 2013

EN ANDLÖST SPÄNNANDE UNGDOMSTHRILLER - EN VACKER OCH SORGLIG BERÄTTELSE OM KÄRLEK

Abel Tannatek är en klasskamrat som håller sig på sin kant, skolkar och förser folk med piller och gräs när de ska festa. Mot bättre vetande blir Anna hopplöst förälskad i honom. För det finns en annan Abel också, en mjuk och sorgsen kille som tar hand om sin lillasyster, som berättar en saga som tar tag i Anna. Men gränserna mellan verklighet och fantasi flyter ihop. Kanske är den grymma sagan inte en saga utan brutal verklighet? Kanske är Abel farlig, som de andra säger? Tänk om Annas värsta farhågor blir sanna ...

En fartfylld thriller och en speciell kärleksberättelse. En ungdomsroman av den framgångsrike och flerfaldigt prisbelönade tyska författaren Antonia Michaelis.

Redan efter första sidan kände jag att Sagoberättaren skulle bli en ny favorit. Det är konstigt att man kan känna det så tidigt, men så var det verkligen. Michaelis språk och känsla för detaljer var det första som fångade mig och sedan ville jag aldrig släppa taget om berättelsen. Språket är så annorlunda, på ett bra sätt. Vackert och sorgligt på samma gång, invecklat men samtidigt hur glasklart som helst. Jag älskar det. 

Anna är en intressant och sympatisk karaktär. Jag gillade henne från första stund. Hon lever i sin egen lilla bubbla och ser världen på ett så annorlunda sätt än de runtomkring henne. Hon ser sådant som andra missar, samtidigt som hon ibland kan vara helt blind för verkligheten hon har mitt framför ögonen. Abels lillasyster Micha är en annan karaktär som jag gillade från första stund, så oskyldig och godhjärtad. Med Abel var det däremot annorlunda. Han är en mycket mer komplex karaktär än de andra två och bär på många djupa, mörka hemligheter. Förhållandet till honom var mer berg- och dalbaneliknande än det jag hade till Anna och Micha. Men i slutändan älskar jag dem allihop något otroligt. Förhållandet dem tre emellan är bland det sorgligaste och vackraste jag någonsin läst om. 

Abel är sagoberättare och precis som Anna fängslas jag av berättelsen om den lilla klippdrottningen och hennes vänner från första ord. Jag vill bara veta mer och mer och mer. Jag älskar hur saga och verklighet flyter samman och hur ledtrådar om verkligheten dyker upp i sagan, och vice versa. När du tror dig förstå hur allt hänger ihop kommer plötsligt något nytt som krasar sönder sanningen du trott dig hitta. Och så håller det på, ända in i slutet. Det är ett ständigt sökande efter sanningen och tiden håller på att rinna ut. Ju närmre sanningen du kommer, desto mer önskar du att du aldrig hade börjat lyssna på sagan för du känner på dig att ditt hjärta kommer att hinna krossas både en, två och tre gånger innan den är slut. 

Sagoberättaren är ingen tempofylld bok, men trots det vänder jag blad för brinnande livet. Det är något så otroligt fängslande med berättelsen om Anna, Abel och Micha och spänningen ligger där under ytan hela tiden. Man bara måste få veta mer, samtidigt som man aldrig någonsin vill att berättelsen ska ta slut. 

Sagoberättaren är på ytan en kärleksberättelse, men på djupet är den mycket mer än så. Det är inte bara en söt historia om en tjej och en kille som blir kära i varandra. Den har så många lager och det är just det som gör den så minnesvärd, så älskvärd. Sagoberättaren handlar om kärlek, vänskap, svek och sorg. Om att hitta tillbaka till varandra, förlåta det oförlåtbara. Den innehåller så mycket känslor att man går sönder, pusslas ihop, och går sönder igen. Men det är inte bara sorgligt. Boken innehåller minst lika många fina och glada stunder också. 

Sammanfattat är Sagoberättaren en magisk bra bok med den mest sorgliga och vackra kärlekshistoria jag någonsin stött på. Den lämnar mig både sönderkrossad och lycklig på samma gång, hur nu det är möjligt. Jag har gråtit. Jag har skrattat. Jag har hoppat upp och ner i förväntan, haft så ont i magen att jag trodde att det aldrig skulle gå över. Men framförallt har jag älskat boken i mina händer, trots att den elvispade sönder mitt hjärta, och jag önskar att den aldrig hade tagit slut. Jag tycker inte om att tjata på folk att läsa en bok, men om ni ska läsa en bok i år så är det den här. Jag kan nästan lova att ni inte kommer att ångra er. Så bra är den. 

Favoritcitat

" Och världen under det vita brusets vingar var fullkomligt och underbart stilla" 

// Frida