Shattered Souls

Titel: Shattered Souls

Författare: Mary Lindsey

Serie: Souls, #1

Antal sidor: 326

Förlag: Philomel/Penguin

Utgivningsår: 2011

A thrilling debut story of death, love, destiny, and danger

Lenzi hears voices and has visions - gravestones, floods, a boy with steel gray eyes. Her boyfriend, Zak, can't help, and everything keeps getting louder and more intense. Then Lenzi meets Alden, the boy from her dreams, who reveals that she's a reincarnated Speaker - someone who can talk to and help lost souls - and that he has been her Protector for centuries.

Now Lenzi must choose between her life with Zak and the life she is destined to lead with Alden. But time is running out: a malevolent spirit is out to destroy Lenzi, and he will kill her if she doesn't make a decision soon.

Jag visste inte särskilt mycket om Shattered Souls när jag började läsa och om jag ska vara ärlig så var det främst omslaget som gjorde att jag ville läsa den. Det är ju så otroligt vackert! I vilket fall började det ganska så dåligt. Mystisk kille som vägrar lämna huvudpersonen i fred, insta-love och självklart det obligatoriska triangeldramat. En typiska paranormal romance alltså. Så uttjatat och tråkigt. 

Hade jag inte varit så envis hade jag säkert lagt undan den ganska så direkt, men jag är glad att jag inte gjorde det för det blev bättre. Mycket bättre. Den mystiska killen visade sig vara en rätt sympatisk typ, insta-loven var plötsligt inte särskilt insta-lovig och triangeldramat blev det inte mycket av. 

Bakom allt det där typiska paranormal romanceiga i början visade det sig gömma sig en riktigt spännande historia och ett intressant övernaturligt koncept. Lezi, huvudkaraktären, är nämligen en speaker - en person som kan prata med och hjälpa vilsna själar till andra sidan. Visst, det är inte superoriginellt, men jag själv, som inte läst så mycket sådant, tyckte att det var nytt och spännande. 

Jag gillade varken Lenzi eller Alden särskilt mycket i början, Lezi för att hon var otroligt gnällig och Alden för att han hela tiden undvek att förklara saker vilket var otroligt frustrerande, men ju mer jag fick veta om dem och deras förflutna desto mer tyckte jag om dem. De var inte så ytliga som jag först trott. Mot slutet var jag så engagerad i karaktärerna och deras öden att jag hade svårt att läsa på grund av rädsla för vad som skulle hända. Så typiskt mig att det blir så, men det är faktiskt en rätt häftig känsla, att känna sig så delaktig i historien. Det blir så verkligt då. 

Det är ett ganska så högt tempo genom hela boken, förutom precis i början där jag tycker att det är både förutsägbart och står och trampar på samma ställe. Det blir bättre mot slutet och även om det aldrig var superspännande var det svårt att lägga ifrån sig boken när man väl var inne på de sista hundrafemtio sidorna och det måste ju vara ett gott tecken. 

Sammanfattat var Shattered Souls en spännande bok med intressant koncept och jag kommer att läsa fortsättningen om jag hittar den på biblioteket. Kanske att jag till och med köper hem den för jag är faktiskt väldigt nyfiken på vart historien är på väg. 

Favoritcitat

“There's hope until the last second.” 

“I can just imagine the recruiting poster. 'Ghost whisperers wanted: no experience necessary. Death wish and masochistic tendencies a must.”

// Frida